Klockan är 15:25 jag har fortfarande inte klive upp ur min jävla säng.
 
Vet inte vad jag ska skriva men jag kan ju säga är det nån som har tråkigt är det ju bara att slå een pling elr sms.

Jag har faktiskr ägnat dage åt att tänka väldigt mycket. Mitt liv har varit lite lättare nu ca 2 månader, tack vare dig!
Fråga mig inte varför men på en minut idag så känndes det som jag förlorade allt och alla. Även mig själv faktiskt.
Sen min mormor dog har ja inte mått bra alls , men jag har aft et par vänner som har hjälpt mig verkligen mycket. Jag kan inte prata med vuxna ... Jag gjorde det men nu har dom svikit mig jag kan inte lita på dom . JAg undviker att prata med dom nu tack vare de. Och jag är inte säker på att dom kan mer om allt än vad mina vänner. För mina vänner sviker mig ju i alla fall inte och säger saker dom inte borde till nån! Så jag kanske inte ha så många vänner nu som jag hade förut. Rättare sagt jag har ju nästan inga ,  men jag överlever ! Dom är i alla fall riktiga vänner som alltid finns där.
Nåns stans där inne så vet jag att mina vänner inte skulle lämna mig, men just för tillfället är jag mycket mer osäker på mig själv än vad jag någonsin har vart ! Allt känns så anorlunda :/  Mi..na inlägg kanske blivit lite konstiga nu på slutet. Men ja ...


Livet är ingen lättsam lek , troligt vis merst bara ångest och massa svek...
 



                                                         KarinChristinaSahlin...